Ep känner sig precis som hemma

Plötsligt känns allt som hemma igen... Oj, förlåt mig! Jag borde nog presentera mig först, för jag tror att risken finns att ni glömt av den där sista tjejen i EP06. Så först och främst: Jag lever! Och eftersom jag inte skrivit ett dugg innan så vet ni ingenting om hur jag har haft det. Är ni spända? Ja, jag tänkte väl det! :)

Jag har det precis lika underbart som alla andra, fast jag bor inte i samma familj som alla andra förstås. Min värdmamma heter Bess och är vild och galen, vilket passar mig perfekt! Så då vet ni det viktigaste. Tillbaka till ämnet...

... För plötsligt har vi blivit bombaderade av läxor från höger och vänster, vilket känns precis som när Gunnar har bestämt sig för att ha ett prov på 99% av kursen, samtidigt som Åsa vill ha en inlämning på det vi lärt oss det senaste halvåret och någonstans däremellan ekar Leibnitz röst "Vad hände egentligen år 490 f.Kr?" långt borta i bakhuvudet. Då vet ni (speciellt forna ep-elever som hittat hit) hur det snurrar i skallen på alla just nu. Det kan vara en anledning till varför det ekar tomt på bloggen just nu. Dessutom kom det en rejäl regnskur idag, så ja gott folk- det känns precis som hemma! Men missuppfatta mig inte nu. Jag vill inte klaga utan bara dela med mig av stämningen i klassen just nu. Och det känns lite mer som hemma när det regnar och man tänjer sin stressgräns ännu en gång. Haha, än en gång vill jag poängtera att vi har det bra här på andra sidan jorden och jag inte vill få det att låta som vi är pessimistiska.

Ha det riktigt vackert! Ta hand om er själva. Kramas mycket. Så ses vi snart!

Mikaela Persson