Los Angeles A.K.A Poolhouse

Vi får börja med att ursäkta för dålig uppdatering. Som ni säkert förstår går tiden alldeles för fort här nu på slutet. Den går så fort att den inte får spillas på saker så som till exempel denna blogg.

Allt här är bra, solen skiner och det är varmt och skönt. Idag har några i klassen tatuerat sig, det är få som kan titulera sig med en tatuering från världsberömda Venice Beach, men nu kan alltså vissa av oss det. I morgon blir det eventuellt Universal Studios för några av oss.

Just nu spelar en utvald skara biljard, eller som det kallas i staterna pool. En sport som kräver kondition, teknik och en jävla förmåga att spela under press. Denna aktivitet har nu pågått i ungefär två timmar, för er som inte är några biljard spelare kan vi inte beskriva känslorna som vi nu upplever; Filip citerade väldigt vist Ingmar Stenmark, "Det går inte att förklara for den som inte begrip". Innan biljarden var det en gemensam middag på Buddhas belly som stod på agendan, väldigt trevligt och gott.

Nu måste vi återgå till biljarden, vad annars kan man göra i Los Angeles?

// Daniel, Erik och Filip

PS. Om några tjejer frågar vad vi gör, så lever livet i LA och inte spelar biljard. DS

Soliga LA

Nu har vi kommit till den del av vår 7 veckor långa resa, då vi ska spendera några mysiga och underbara dagar i LA. Vi lämnade vårt hotell i San Diego med blandade känslor för att ta oss ann stora Los Angeles. Det vi möttes av var precis som i alla filmer, helt underbart! Vi kommer nu vara ( eller i alla fall de flesta av oss) som små Japaner med kameran i högsta hugg för att möjligen fånga någon kändis på bild. Hoppas att ni alla har det bra där hemma, för det kommer vi att ha det!

Kram Jossan

Solsemester i San Diego? Knappast

Nu har även Felicia tagit mod till sig att skriva på bloggen. Jag lever, jag lovar, men någon måste ju alltid vara sist.

När vi ankom till San Diego möttes vi av soligt väder och varma vindar, och vi trodde att vi skulle få njuta av en solsemester på högsta nivå. Vi trodde att vi alla skulle komma hem till
Sverige bruna som pepparkakor. Efter ytterligare tre dagar här i San Diego har vi insett att det inte kommer att inträffa. I tre dagar har vi haft grå himmel, kyliga vindar och enstaka solglimtar. Följden av detta är att man inte ser några svenska pressare vid poolen. Vi som trodde att vi inte skulle kunna slita oss från poolområdet under vår vistelse här, vi hade fel.

Visst låter det som att vi har det underbart här, va? Även om solen skulle förgyllt vår vistelse här så njuter, i alla fall jag, i fulla drag. Under dessa gråa dagar har vi varit vid mexikanska gränsen, vid ett stort outlet och shoppat billigt. Igår begav sig Johanna, Elin T och jag till ett annat stort shoppingcenter där vi tillbringade hela dagen. Att fördriva tiden är alltså inte något problem. Om en stund ska Mia, Jasmine, Caroline och jag bege oss till downtown för att leta balklänningar till dessa tre underbara tjejer, och eventuellt balskor.

Sammantaget kan jag säga att jag klarar mig finfint utan solen. Att ha en hel klass med så många bra människor omkring sig räcker gott för mig. Vi ses på torsdag!

KRAMAR
Felicia

Living the Dream

Efter sex veckor i USA aterstar nu bara en. I tva och ett halvt ar har vi kampat for USA och en kamp ar vad det har varit. Dock har det varit vart att kampa for nar jag nu far sitta vid ett tangentbord med utsikt over hamnen har i San Diego. En kansla av vinst infinner sig i kroppen.

Sa hur har dagarna spenderats har? Som de flesta av er formodligen redan vet sa ar livet i San Diego inte latt. Det ar sa svart att veta vad man ska gora. Ska man lagga sig vid poolen och sola och bada i nagra timmar? Ska man spela volleyboll vid hamnen? Ska man aka downtown for att shoppa? Ska man ga till stranden? Vad ska man ha pa sig nar det finns sa mycket nyinkopt att valja pa? Eller ska man bara ligga kvar i sin skona hotellsang och slappa hela dagen? Ja, livet ar inte latt som ni forstar - det ar fullkomligt underbart. Det finns inte mycket att klaga pa om man sager sa.

Hur som helst ar poolen en popular plats att spendera tiden vid och i. Tjejerna foredrar oftast vid och killarna oftast i. Varmen nar solen ar som bast ligger over den svenska sommarvarmen och for mig ar det har det narmaste solsemester jag kommit i hela mitt liv. Missnojd ar jag inte, snarare valdigt tacksam.

Gardagen spenderades vid mexikanska gransen for att shoppa, ett stort intresse som vi i klassen har. Vi spenderade cirka 5 timmar vid gransen for shopping och nar det var dags att aka hem var inte jag den enda som bar pa mer an en kasse. Converse och Ralph Lauren var nagra av de mest besokta butikerna. Med lite lattare planbocker har vi alla tillfredstallt vara shoppingbehov. An sa lange. Los Angeles vantar fortfarande pa oss och vi ar langt ifran klara.

For dagen molninga men glada halsningar fran Jasmine i San Diego. Ett grattis till Valter UF innan jag gar for dagen ;)

BT rapporterar: Sensation från San Diego!

Valter UF tjejerna har gjort det igen! Final i Venture Cup! Här sitter vi framför poolen och ler åt artikeln i torsdagens BT.

http://www.bt.se/nyheter/naringsliv/sensations-valter-i-final(1285251).gm#articleimage-popup

PS. lägg märke till Carros vackra tänder och proffsfotografen Mias namn

San Diego

Förra inlägget jag skrev under pseudonymen "EP06" fick ta emot en del kritik. Orsaken var att jag beskrev vandrarhemmet i Las Vegas som "halvrisigt" (jag hävdar dock fortfarande att det var just halvrisigt). När det gäller beskrivning av vårt hotell i San Diego tror jag att vi alla är överensstämmande när jag beskriver det som alldeles otroligt underbart. Det ligger alldeles vid havet, vid en vacker småbåtshamn. Pooler, städerskor, perfekta gräsmattor och diverse annat ses som en självklarhet.

Här kan jag tänka mig att bo!

(Jag besitter inga bilder så det hoppas jag att mina fotograferande klasskamrater delar med sig av.)


// Erik Salmonson

Grand Canyon

Nu sitter vi vid poolen i shorts och linne och klockan är redan halv 12 på kvällen :) Det vill säga att vädret är helt underbart i Las Vegas :)

Dagen har varit väldigt lång, men samtidigt väldigt bra. Den började med att vi blev upphämtade vid vandrarhemmet vid halv sju i morses. Då väntade oss en bussig dag! För att ta oss till Grand Canyon fick vi åka buss sex timmar. Sen tillbringades två timmar för att kika in den mycket vackra nationalparken. Det var häftigt, men väldigt svårt att förstå hur stort det är. Grand Canyon kändes helt enkelt oändligt stort. Sen var det att sätta sig i bussen igen för att åka sex timmar hem igen. Hela resan bestod av mycket film, sömn och snack, men det var helt enkelt en mycket lyckad dag :)

Grand Canyon

Erik, Filip och Daniel

Lisa, Jenny, Elin och Josefine

I morgon bär resan av till San Diego, så vi ska mötas kvart över åtta i receptionen i morgonbitti för att ge oss av på ännu en trevlig bussfärd.

Kramar från Jenny

fem veckor går fort..

Andra dagen i las vegas och de fem veckorna i santa rosa är redan över. Jag kan inte riktigt förstå det och jag måste säga att det var jobbigt att lämna familjen! Men jag fick både söta brev och avskedspresenter med mig och jag pratade med dem i telefon idag, så de känns fortfarande ganska nära! Jag och min hostsyster chelsea lyckades bli smygfotade av Peg på flygplatsen, så ni har bildbevis på hur tårfyllt det var.

Men vi har det bra i Las Vegas. Min kamera har lagt av så några bilder langas inte, men jag kan berätta att vädret är kanon, poolen är fantastisk och jasmine skrattar. Då går det bra! Johanna och Caroline håller för tillfället på med lite business hemligheter, men så fort de är klara ska vi ge oss av in till staden för att tillfredsställa vårt behov av föda. Sen ska vi försöka tillfredsställa vårt behov av sömn så fullständigt som möjligt, men det blir en tidig morgon imorgon då vi ska till grand canyon.

Avslutningsvis - tack till min hostfamilj! Ni är guld värda, eller, you are gold worth.

/ Elin Ternander

Las Vegas

Vi har nu anlänt till ett halvrisigt hotell i Las Vegas. Bilder och mer information kommer snart.


// EP06

Manlig kärlek

Episoden som ni nu ska få läsa inträffade i måndags, men jag känner att jag inte har varit känslomässigt redo för att blogga om den förrän nu.

I måndags var nämligen vår (Andreas, Daniel, Erik och Filip) sista tennislektion. I slutet av lektionen skulle vi överlämna en "hej då och tack" present till vår lärare Izzy Derkos. Men för att ni ska förstå det fantastiska i berättelsen så måste ni förstå vem Izzy Derkos är. Izzy är gissningsvis runt 60 år. Han är stor och man ser att han en gång i tiden har varit fruktansvärt vältränad. Han har/hade inte muskelbyggarkroppen utan den där seniga, sega kroppen som man inte kan få utan väldigt hårt arbete. Izzys röst är också central i sammanhanget. Rösten är seg och när Izzy pratar så väser han fram orden. Tänk er en högt uppsatt militär som har skrikigt för mycket och ofta på sina underordnade. Kort sagt, Izzy Derkos är inte personen du vill möta i en mörk gränd mitt i natten. Ungefär så här tänkte vi om Izzy efter vårt första möte. Men vi märkte allt eftersom våra tennislektioner gick, att bakom den hårda fasaden fanns ett mycket mjukt inre, men det var inte förrän måndags som vi verkligen som vi fick uppleva det på nära håll.

Så, tillbaka till lektionen i måndags. Efter lektionens slut så är det dags för oss att lämna över vår present. Andreas stegar fram och säger "Thank you for being our coach the last 4 weeks", samtidigt som han räcker över presenterna. Izzy tar häpet emot presenterna och säger med darrande röst "Thank you guys, but this is to much". Var på han delar ut fyra stora kramar som håller på att knäcka nacken på oss. Nu låter kanske inte det här så fantastiskt men det var det verkligen. Tänk er denna stora man med den väsande rösten inte långt i från tårar. Tänk er en stor skrämmande björn som på en millisekund förvandlas till "Björne" (http://wwwc.aftonbladet.se/puls/9903/26/bjorne.jpg). Jag vet att det var inte bara jag som var nära att fälla en tår just då.

För att få en känsla för hur stämningen var så kommer här ett klipp: http://www.youtube.com/watch?v=zVNTdWbVBgc
(klipp ut och klistra in i adressfältet)

Bild på Izzy: http://www.santarosa.edu/for_students/athletics/physical-education/faculty/faculty_images/derkos.jpg


Högaktingsfullt


Filip Ahlin

Santa Cruz & Monterey Aquarium

Nej nej nej, nu är det alldeles för lite tid kvar med värdfamiljerna! Vi har endast två dagar kvar (med denna inräknad) i Santa Rosa. Jag kommer helt klart sakna min värdfamilj och jag är säker på att många andra kommer göra det också. Jag hade i alla fall en bra sista helg med familjen.

Vi åkte i fredags kväll till Santa Cruz där vi sov över hos några vänner till familjen. På lördagen under dagen åkte vi och kollade på surfare, gick på stranden, tjejerna badade, och underhöll oss på Boardwalk - ett nöjesfält precis vid stranden. Roligaste karusellerna var Fireball, en motsvarighet till Lisebergs Spinrock, fast den här var mycket bättre och en motsvarighet till Flume Ride (stavning?). Efter det åkte vi till Monterey för att vi skulle övernatta i akvariumet där. Min yngsta "syster" Emily är med i flickscouterna och övernattningen i akvariumet var till för scouter och deras familjer, där var förklaringen till varför vi övernattade där.

Vi fick gå runt och kolla, kollade på en film om uttrar (det var faktiskt intressant) och fick kvällsmat/fika. Varje scoutgrupp blev tilldelad en plats i akvariumet att sova pa. Vi fick området där maneterna var. Coolt! Jag sov som en stock på ett litet liggunderlag och vi blev väckta kl 7 på morgonen av högtalarna - kul. Som om jag var utvilad, men sen var jag den enda tonåringen där också, annars var det bara barn under 11 år och föräldrar där.

På morgonen var det frukost och sen kollade vi på sälar och uttrar :) Efter det åkte vi hem och tog en lunch på IKEA i Oakland på vägen. Mums.

Det var allt från mig, lite bilder kommer också.

/Mia

Highway 1 ner till Santa Cruz
Surfare
Emily och Mia badade nästan
Surfstatyn och jag
Boardwalk
Maneter
Sälar

Sacramento Rivercats vs Portlands Beavers

Igår var jag och Josefine i Sacramento tillsammans med Josefines hostfamilj för att kolla på baseball :) Baseball = Många kompliserade regler och stillaståene vältränade män :P Det var väldigt roligt och vi åt snabbmat och försökte förstå vad det hela handlade om :) Vi båda fick våra basebollar signerade av spelarna och det var en riktigt trevlig afton.

Baseball är verkligen en amerikansk sport som är rolig att gå på tillsammans med vänner och familj för man får mycket tid över att prata, då det inte händer så mycket på planen :P

kramar från Josefine och Jenny

Blåsig friidrott.

Idag har vi tre (Erik, Filip & Daniel) tillsammans med en handfull tappra föräldrar pinat oss igenom en blåsig friidrottstävling. Som ni sett i tidigare inlägg har idrottsstadions läktare blivit något av en tillflyktsort för oss svenskar. Dag efter dag har vi sett vältränade amerikaner träna, idag fick vi då äntligen chansen att se hur bra de egentligen var.

Efter en stund blev det dock för kallt (!) så vi gav upp. Nu sitter vi i biblioteket. I eftermiddag skall vi på ett tackmöte hos skolans "board of trustees", eventuellt skall vi även sjunga något. Vi tre funderar på att sjunga "Hard Rock Hallelujah", som ni sett var vi riktigt bra på den.


// Erik Salmonson, Filip Ahlin & Daniel Moberg.

Business English

En förklaring kanske är lämplig? Det är nämligen så att vår engelska lärare här har en regel att om hon hör någons mobil på lektionen så måste vi ta med oss glass till nästa lektion. Daniel bestämde sig för att sjunga istället för att göra sig besväret att ta med glass till hela klassen. Tillsammans med Filip & Erik framför han Lordis Hardrock Halelulja. Ja, ett underbart resultat, eller vad säger ni?

/Elin J

Yosemite National Park

Imorgon går vi in på sista college veckan innan vår semester börjar. Egentligen är hela vår USA vistelse en enda stor semester efter flera års slit på EP. Men på fredag börjar den delen av semestern som inte innefattar några inlämningar eller liknande.

Nåväl, kom hem från Yosemite idag. Från start till stopp så tog det oss cirka 6 timmar att komma hem till Santa Rosa igen. Fastän jag sov i samma rum som host-pappa Don som snarkade som något jag aldrig har hört förut. Host-mamma Susan berättade att en tidigare utbytesstudent ifrån Ryssland spenderade natten i badrummet för att han inte stod ut snarkandet. Som tur var så var erfarna Barbara (dotter, 44år) med och hon hade med sig öronpropparna. Dessa var min räddning fredag och lördag natt.

Nog om det, nedan följer bilder ifrån Yosemite.

Vänliga hälsningar

Andreas

Thanksgiving?

I morses sov jag ut för första gången sedan dagen efter ankomsten - den stora jetlagsömnen. Jag sov fram tills Ida kl. halv 10 glatt knackade på min dörr för att berätta att hon hade vaknat. Jippie! När jag slog upp ögonen var jag inte riktigt säker på hur dagen såg ut och vad som väntade mig. Hade vi varit hemma i Sverige hade jag väntat mig påskägg och äggmiddag, men nu hade vi fått lite annorlunda signaler. Vår hostfamily har nämligen uttryckt att det gillar Thanksgiving bättre än påsk och ville byta plats på högtiderna i år - för vår skull.

Resultatet blev en delad högtid. Väl nere vid frukost väntade mängders med påskgodis på de svenska flickorna. Efter det firades Thanksgiving med american pancakes och maple syrap till frukost, en vespa tur runt vingårdarna och en gigantisk middag med kalkon, sweet popatoes, stuffing och chokladpaj.

Belåten och lite för mått går jag nu till sängs igen,

Sanna

Sista dagarna

Hej alla Varmanniskor!

Har ar det fortfarnde somamrvader, men ryktet om att varen har kommit till er darhemma har natt fram anda till soliga Kaliforninen och det unnar vi er alla. Nu ar det dem sista dagarna innan vi ger oss av pa den riktiga semestern och det kanns ganska vemodigt. Alla familjer har gett oss sa mycket omtanke och karlek, men samtidigt kanns det underbart med nya aventyr och semester.

Den har helgen har jag spenderat med min mysiga familj och dem har varit snalla nog att sta ut med mitt shoppande i outlets. Vi ahr inte bara handlat utan aven varit ute pa brunch och sett dem fina vingardarna i Sonoma County och aven ifall jag kanske inte trodde det fran borjan sa vet jag nu att jag kommer sakna Santa Rosa nar vi aker.

FANNY

Dillon Beach

Klarblå himmel var det jag såg när jag drog upp rullgardinen imorse, blev genast glad eftersom vi de senaste dagarna har fått stå ut med en molnig himmel (vi har blivit bortskämda med vädret sedan vi kom till CA).
Softball var det som stod på schemat först. Hela familjen Curley (nu även en inräknad Carro) satte sig i bilen för att bege sig till planerna en bit bort i Petaluma.
Efter softball åkte vi hem en stund för att sedan sätta oss i bilen igen för att ta en åktur till Dillon Beach. Efter en halvtimmas biltur med ett ständigt frågande "hur långt är det kvar" av barnen i familjen (dock inte mig och Carro inräknade) var vi äntligen framme. Eftersom det var väldigt blåsigt på stranden åkte vi hem igen efter ca 45 minuter.
Det var allt för mig denna gången, nu blir det åter soffan och "The Hills". Carro hälsar också!

Ha det bäst!
MVH

LISA

Basket och ny familj

Jag ville bara informera att jag lammnat Einstein familjen (tidigare hostfamilj). De skulle resa bort till Mexico. Sa nu ar jag en Rosen istallet, mamma Nina ar larare pa skolan och pappa Richard har en egen butik. Dom har tre barn, var av en ar en framgansrik skadespelare, bland annat varit detektiv i CSI. Ville bara skryta att jag ar nastan kand...

Igar sa var jag, Erik, Fille och hans host-pappa Tom pa basket. Det var Huston Rockets som stod for motsandet. Det var en kanon kvall bortsett fran det faktum att Warriors forlora. Men jag tror ingen av oss grat sig till somns for det.
For er som ar sugna pa att se tre riktiga krigare ga in pa: http://www.printroom.com/ViewGallery.asp?userid=warriors&gallery_id=1498575

See ya som man sager har i Staterna

Daniel Moberg

Jordgubbar, läxor och hosta - det är vad jag gör.

Just nu är jag hemma hos Lisa och hennes värdfamilj eftersom min värdfamilj är och rorar sig i öknen.Det har precis lugnat sig här i huset då Lisas tre småsyskon äntligen har gått och lagt sig. Det enda som fortfarande rubbar tystheten är min "kända" hosta som Lisa gärna talar om att hon irriterar sig på.

Tiden i Staterna har varit hur bra som helst - jag vet knappt var jag ska börja. Min familj har tagit hand om mig på bästa sätt och det kommer att bli sorligt att lämna dem nästa fredag! Jag kommer att sakna sånt som jag inte trodde att jag skulle sakna innnan jag åkte till USA som till exempel Pettis-bussen och Phenix. Ni som bor i Santa Rosa har verkligen missat något!

Just nu hänger Lisa över mig för att vi ska skriva ut några papper och tvätta lite kläder så mer ingående om hur min resa har varit kommer i ett annat bloggmeddelande.

/Caroline

Judendom for hela slanten

Igar(Onsdag) kvall sa styrde familjen Einstein skutan mot San Fran, Karens(MOM) syster narmare bestamt. Det som stog pa agendan var en judisk hogtid, nagot som jag inte visste sa mycket om. De enda jag blev informerad om att ta med mig var en stor kniv och ett par byxor som var latta att dra av, jag skulle tydligen vara hogtidens hojdpunt. Men det var lungt for Karens syster jobbade som slaktare, hon kallades "kotaren", det gjorde inte ont alls, pa fjarde forsoket lyckades hon.

(Jag hoppas alla (mamma) forstod att det var ett forsok att vara rolig, skrivet med humor alltsa. Vilket innebar att du (mamma) inte behover ringa till Gunnar och undra vad ditt barn utsatts for)

For att nu skriva vad som egentligen hande: varje ar firas Pass-over i de judiska hemmen, ni som vill veta vad det ar far kolla upp det pa Wikipedia. Under den har hogtiden sa traffas slakt och vanner hos nagon, sa vi var 18 stycken hos Karens syster. Kontentan var att fira friheten, men under den har hogtiden var man banne mig inte fri. Fick sitta forst 3 timmar och lyssna pa hebreiska och engelska texter ur Hagadan (Judisk bok, om hur man ska utfora hogtiden), sen ata, for att avsulta med 2 timmar med sang. Alltsa en val spenderad kvall

Tack for den har gangen, syns snart igen
Daniel Moberg

Vacaville Outlet

Jag har precis kommit hem från Vacaville, en stad mest känd för sin anstalt för psykiskt sjuka. Jag, Filip och Mikaela var dock där av andra anledningar, vi ville handla på deras enorma outlet. Med inställningen att en dollar är det samma som en krona gick vi loss i butiker som Ralph Lauren, J Crew, Tommy Hilfiger, Burberry, Hugo Boss etc.

Det köptes en hel del saker men inte överdrivet mycket. Kan även passa på att meddela att mamma inte bör sticka iväg och köpa en grön skjorta, det vore onödigt.


// Erik Salmonson

Lunchrast i biblioteket

Idag är det onsdag och snart enbart en vecka kvar tills vi drar iväg på sjätte veckan. Tolv dagar i tre av världens mest kända städer; det låter ganska bra tycker jag. Jag vet inte hur alla andra känner, men jag kommer ha en tår i mitt öga när jag ska tvingas lämna min hostfamilj. Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna tacka dem för alla de äventyr de har tagit med mig på och all tid tillsammans med dem. Hur tackar man på bästa sätt?

Idag är det bättre väder än igår, men fortfarande lite ruggigt så vi har valt att spendera vår lunchrast i biblioteket. Lite lunch och lite plugg och lite tyst prat, för i biblioteket måste man vara tyst. Klockan två börjar vår sista lektion för dagen, business english och sen bär det av hemåt igen.

Hoppas att alla mår bra hemma i Sverige!

Stora kramar från Jenny

Ep känner sig precis som hemma

Plötsligt känns allt som hemma igen... Oj, förlåt mig! Jag borde nog presentera mig först, för jag tror att risken finns att ni glömt av den där sista tjejen i EP06. Så först och främst: Jag lever! Och eftersom jag inte skrivit ett dugg innan så vet ni ingenting om hur jag har haft det. Är ni spända? Ja, jag tänkte väl det! :)

Jag har det precis lika underbart som alla andra, fast jag bor inte i samma familj som alla andra förstås. Min värdmamma heter Bess och är vild och galen, vilket passar mig perfekt! Så då vet ni det viktigaste. Tillbaka till ämnet...

... För plötsligt har vi blivit bombaderade av läxor från höger och vänster, vilket känns precis som när Gunnar har bestämt sig för att ha ett prov på 99% av kursen, samtidigt som Åsa vill ha en inlämning på det vi lärt oss det senaste halvåret och någonstans däremellan ekar Leibnitz röst "Vad hände egentligen år 490 f.Kr?" långt borta i bakhuvudet. Då vet ni (speciellt forna ep-elever som hittat hit) hur det snurrar i skallen på alla just nu. Det kan vara en anledning till varför det ekar tomt på bloggen just nu. Dessutom kom det en rejäl regnskur idag, så ja gott folk- det känns precis som hemma! Men missuppfatta mig inte nu. Jag vill inte klaga utan bara dela med mig av stämningen i klassen just nu. Och det känns lite mer som hemma när det regnar och man tänjer sin stressgräns ännu en gång. Haha, än en gång vill jag poängtera att vi har det bra här på andra sidan jorden och jag inte vill få det att låta som vi är pessimistiska.

Ha det riktigt vackert! Ta hand om er själva. Kramas mycket. Så ses vi snart!

Mikaela Persson

Den första, pressade veckan

Nu står vi där - där vi inte trodde vi skulle stå... i skiten - precis som hemma i Borås.

Kära päron - nu känner vi för första gången av Entreprenörsprogrammets pressande anda. Vi är smått stressade över mängden skolarbete!

1. till idag: Skriva ett Memo
2. till imorgon: Skriva ett Local Economy Paper om den finansiella krisen
3. till onsdag: Prov i Political Science på ca 100 sidor engelsk, mastig collegetext.
4. till onsdag: Skriva 5 sidor om iakttagelser gjorda i USA och göra olika intelligenta och relevanta slutsatser om skillnader och likheter.
5. till torsdag: Skriva Local Economy Paper om innovation
   
6. till torsdag: Skriva ett Buisness Letter
   
7. till fredag: Hålla en muntlig presentation om två kulturella ämnen i grupp om 3 personer.

Så den som säger att USA bara är att glida - ni har fan fel! Om man inte vill ha B, C, D eller F på sina uppgifter... Men det är ju inte acceptablet som Entreprenörselev! Endas A är gott nog. ;-)

Over and Out!

Vänligen
Lucas Regnér

San Francisco

I fredags var det alltså dags att ta bussen till San Francisco för vår klasshelg där. Vandrarhemmet var definitivt över förväntan och jag vet inte hur alla andra kände, men jag sov väldigt bra för att dela rum med 21 andra personer, varav ett antal snarkade ganska så ordentligt för att inte nämna några namn.
Fredagen var fri att tillbringa på det sätt man helst önskade, och för de flesta blev det att dra till union square för shopping. San Francisco är helt underbart att shoppa i! Alldeles lagom med folk och massor med helt underbara affärer.
I lördags var hela klassen i Castro, där de flesta av oss satt och väntade över en timme på en macka (!), men det hela visade sig väldigt värt att vänta på och jag tror flera av oss fick en bästa-mackan-någonsin-upplevelse.
Annars har helgen varit väldigt fri, och för min del har det bland annat inneburit fishermans wharf, ben&jerrys, china town, hippiekvarteret och ännu mer shopping. Och cable car såklart.



/ Elin Ternander

The City

Hejsan alla kära läsare! Nu är det min (Mia) tur att blogga och jag ursäktar för förseningen av mitt första inlägg. Men nu tänkte jag berätta lite om helgen i San Francisco.

Den började med att vi slutade runt klockan 12 med Culture klassen i fredags, de första 14 i klassen åkte med lokalbussen till San Fran runt kl 13 och den andra delen åkte en timma senare. Jag åkte med bussen kl 13 och hamnade på bussen med den otroligt otrevliga, kvinnliga chauffören. Hon tyckte bara att vi orsakade problem för henne och hon sa att man inte ska åka så stora grupper. Jaha. Sen bytte de chaufför så att vi fick en lite trevligare. Bussresan tog lite mer än två timmar tror jag - segt! Och när vi äntligen kom av bussen väntade en liten vandring på oss, från busshållplatsen till vandrarhemmet. När vi väl kom dit bäddade var och en sin säng och sen gick vi ner mot Fisherman's Warf i spridda grupper. Några av oss tog en hamburgare på In-n-out och vi begav oss vidare till Union Square med en sorts spårvagn (dock inte Cable Car). Väl där var det dags för lite shopping i ett 7-vånings shoppingcenter. Jag fyndade inte direkt något men vissa andra gjorde det. När det började dra sig mot kvällningen var det dags för lite mat igen, den här gången blev det thaimat. De förlorade resterande i klassen hittade vi inne på thairestaurangen. Maten var god och umgänget var förstås det bästa! Efter middagen var det dags att dra sig hemåt till de stora och mjuka våningsängarna på vandrarhemmet.

Lördag morgon och många var pigga och glada - redo för ännu en dag med shopping och utforskande. Frukost åts på vandrarhemmet och sedan bar det av till Union Square för några timmars shopping. Vid 1-tiden skulle vi träffa resten av klassen för en rundtur guidad av Lucas svenska kompis Viktor och hans kompis Jakob (även han svensk). De tog oss till Castro (gay-området) med tunnelbanan och visade oss runt lite. Vi såg bland annat den första gay-baren (Twin Peaks) som öppnades så att man kunde se in genom rutorna. Innan det var fönstrerna blockerade så att man inte kunde se in. Ungeför halva klassen stannade för att äta lunch på ett ställe våra guider rekommenderade - Ike's Place. Kön var lång och det tog en timma innan alla hade fått maten, men det var mycket gott och alla uppskattade det mycket. Jag vill även passa på att gratulera Johanna som fick sin första glutenfria macka på hela resan, och även den godaste i hennes liv - grattis!


Efter maten drog en del av klassen (inklusive mig) vidare till Hippie-området (Haight-Ashbury) för shopping och för att kolla runt. Det tog runt en halvtimma att gå från Castro till Haight-Ashbury, jag fick skoskav men det var det värt. Det var trevligt men det enda jag shoppade var solglasögon.

På söndagen var det dags att packa väskorna och checka ut senast kl 11. Jag, Jasmine, Caroline, Felicia och Elin T tog en Cable Car till China Town för att kolla lite där. Det var kul men jag gillar inte direkt lukterna där, de är väldigt speciella. Efter det gick vi till Union Square via det italienska kvarteret. Vi tänkte äta på Cheesecake Factory men det var 40 minuters kö så vi hade tyvärr inte tid, istället blev det mat på en mexikansk restaurang.
Innan vi åkte hem tog vi en glass på Ben&Jerry's - gott! Den här bilden får avsluta vår vistelse i den underbara staden San Francisco!


/Mia Zachrisson

Barbecue

Dagens Grillmaister vill bara tacka for en av dem harligaste kvallarna i Santa Rosa. Tack alla hamburgeratare, bade Amerikanare och Svenskar det var en riktigt bra kvall. For er som inte vet exakt vad jag pratar om, ni som fortfarande sitter fast o Boras, kan jag beratta att Louise arrangerade tillsammans med hennes hostparents en trevlig barbecue i Howarth park. Dar njot vi av hamburgare,marhmallows, tarta, annans, naco chips... Det har var for att fira de tre fodelsebarn som fyllt i det stora Amerikat, Oliver, Josefine och Ida.

Imorgon lamnar hela ganget Santa Rosa for resten av helgen, nu ska namligen San Francisco helgen avnjutas. Och jag maste faktiskt varna en del foraldrar att det kanske kan vara en god ide att sparra en del av era barns kreditkort eftersom det finns hog risk for overkonsumtion dem tre kommande dagarna.

Ta hand om er!

FANNY

Lojjsan signar in som först!

Hade ett samtal med min kära familj (och mormor och morfar som antagligen hade sin första Skype-upplevelse) i morse och lovade dyrt och heligt att jag skulle göra en och annan kråka på bloggen. Man är ju pappas flicka så visst, då ställer man la upp!

Jag kan hälsa alla på hemmaplan att jag mår utmärkt, är solbränd och välgödd. lite väl välgödd kanske - mer att älska!

Tänker inte skriva något jätteinlägg utan satsar mer på kvalitet. Idag har jag flygit runt över hela Santa Rosa och handlat pinaler inför grillfesten imorgon. Hade även en 90 årig extreeemt söt ladie som middagsgäst, klar som kristall och mysig som få.

JOO, måste ju berätta om mitt April Fool's Day skämt som jag utsatte min hostdad för.
Jag och Gary var ensamma hemma och jag bad honom sätta sig i soffan för det var nått jag behövde berätta.
Den skämtsamma Gary satte sig ner med ett flin och frågade mig lite käckt "okey, princess, whats up?"
Jag berättade att jag träffat en amerikan som bjudit mig på öl i skolan. Den mindre skämtsamma Gary slutar le, och säger "Okey, Louise, and then?".
Jag tittar honom i ögonen och säger "Vi blev påkommna och vi ska ha ett möte med Corinne imorgon, jag kanske måste åka hem till Sverige om de bestämmer sig för det"
Den annars så skämtsamma Gary ler inte längre. "what?"

Jag låter honom veta att det är ett skämt och han fyrar ett av hans hjärtligaste garv och har gått omkring och fnissat sen dess, förundrad över hur grundlurad han blev. Kul! Ja det hade säkert varit roligare om ni vart med..

Nu har jag kollat på dagens dos av American Idol - bra grejjer.!

Läggdags, Godnatt!!

Solen skiner.

Det känns konstigt att skriva att det snart gått tre veckor med tanke på hur fort det har gått. Tiden har rusat iväg och på vägen har vissa små problem uppståt. Ett av problemen är solen. Solen är ett till synes ganska skönt problem, men dock - fortfarande ett problem.

Jag som inte belönats med världens bästa bli-brun-snabbt-skinn har fått uppleva fyra generationers skinn sakta men otroligt säkert avlägsnas från min näsa. För att slippa bränna mig mer inhandlades igår sunblock med solskyddsfaktor 50.

Psykiskt känns det som att dra på sig en tröja.


// Erik Salmonson